I denna kopp finns det enda som håller orken kvar i mig kropp, som gör att jag orkar med den svinigaste sociologiuppsatsen någonsin (som också är en vecka försenad vilket ökar ångetsen, men hörrni: when life gives you lemons). Ja, kaffe är det jag pratar om. Har nog officiellt blivit en kaffedrickare nu. Sveper koppar på löpande band nu för tiden. Vilket magen inte gillar, men sinnet avgudar denna dryck så why stop liksom. Men nu, med denna kopp, Michael Bublés julalbum och med lite längtan till helgen ska jag nu kämpa vidare med denna uppgift. 

Yours truly!