Nu har jag lugnat ner mig. Har gett pengar till tre tiggare sen i torsdags och ge dem värsta leendet så att de ska se att jag ser dem. Men sen dess har jag även gjort annat.

Ja, rubriken varnar er lite så pallar ni ej läsa, gör det ej.

Men nu är det ju snart jul (sex dagar till julafton, gaash!) och min julkänsla byggs bara på. Köper lite julklappar, sätter upp ljusslingor, lyssnar på julmusik, ser på Sunes Jul med klasskamrater på lunchrasterna, äter överdrivet mycket pepparkakor osv. Men nu idag kom det som en smäll i magen och jag blev bara så himla ledsen och arg.

 

Det finns flera tiggare här i stan som sitter utanför affärerna i sina varmaste jackor (som inte är så varma) och sitter där dag ut och dag in och räcker ut en ynklig gammal Subway mugg, för att be om en spänn eller två så att de ska kunna köpa mat till sig själva och sin familj denna dag med. De är på botten av samhället, de tvingas tigga för att överleva. Alltså tänk på det, de tvingas tigga för att få ihop pengar.

 

Det som då gör mig arg är att folk vill ha bort dessa tiggare. De vill få bort hemlösa från gatorna och "städa" upp. Folk tycker att de stör, men hur kan de möjligen göra det när folk ändå går två meter ifrån dem när de går förbi?! Partier i vår regering vill också ha bort tiggeri, och nu när vår så himla fina Sundsvallsbro ska invigas tvingas de som bor i kalla husvagnar nära bron överge sina hem för att kungen ska komma över en dag. De får överge sina egna hem för att det ska se fint ut när en man ska inviga en bro. What? Jag blir då så jävla arg. Vi har folk i vårt land som inte har ett riktigt hem, vissa inget alls. De har knappt mat för dagen och tvingas sitta hela dagarna utomhus och frysa och tigga till sig pengar. Och så vill folk ha bort dem istället för att hjälpa dem?

 

Då nu idag slog det mig så hårt att det snart är jul. Då de flesta åker hem till sina familjer för att umgås. Vi äter hur mycket mat som helst, får massviss med rester som vi sedan klagar på i flera dagar. Vi köper och får julklappar köpta för sammanlagt flera miljoner kronor. Vi får sitta inne i ett varmt hem och njuta av denna fina högtid, som faktiskt är fin. Men vi glömmer totalt bort dem som inte har någonstans att ta vägen. De som ser julafton som vilken dag som helst. Som går ut på att försöka hitta mat för dagen och sedan hitta en plats de kan sova på. De får som bäst sitta i husvagnar och hoppas att de betalat tillräckligt mycket för att värmen ska räcka.

 

Jag blir så ledsen för jag skulle bara vilja köpa fetaste huset och ha världens fest för alla hemlösa och de som har det svårt. Ha världens största julbord där alla fick äta sig mätta, julklappar till alla, vi skulle ha en riktigt fet ringdans, se på Kalle Anka klockan tre tillsammans och sedan på kvällen skulle vi bara mysa och alla skulle få en säng att sova i. I ett varmt hus. I en egen alldeles ny pyjamas. Och på morgonen efter skulle jag överraska alla och säga "Ni får stanna här så länge ni vill! För jag har alla pengar i hela världen och kan ge er detta tills ni har råd med ett eget hem själva!" Och så skulle det bli kramkalas och fest igen.

 

Men det går inte, jag kan inte ge alla mat. Eller ge alla pengar som skulle kunna försörja dem. Och jag blir så ledsen över detta för jag känner mig så maktlös. Det är så orättvist att vissa har ett hem och har det jättebra medans andra kämpar för sitt levnadsbröd varenda dag och inte har någonstans att ta vägen. Att det finns människor som tycker att hemlösa "förfular" vårt samhälle och att de borde förbjuda tiggeri. Det är snarare dem som förfular vårt samhälle med sina vidriga åsikter. Vi alla måste hjälpa varandra, har vi inte lärt oss det genom åren? Finns det då tiggare är det bara att köpa mat åt dem, ge pengar till dem eller bara ge dem ett "hej". För de har hamnat på botten och då är det väl vårt uppdrag att dra upp dem igen? 

 

 

Guys, jag har en ljusslinga runt min klädställning. Call me hipster.
Fick ett filmtips av Ida också, If I stay heter filmen, så jag googlade på den och killen i filmen ser ut såhär:

Nu ikväll såg jag en film - Geography club.

Den handlar om Russel som går i high school som jobbar hårt för att göra sin pappa nöjd genom att få bra betyg så han kommer in på Yale. Fast han har börjat tvivla på sig själv - på sin sexualitet. Han misstänker att han är bög, och börjar chatta med en kille online. Plottwist, det är skolan populäraste kille, Kevin. Han är såklart med i skollaget och kan därför aldrig riskera att någon får reda på honom och Russel. Trots det börjar de ses i smyg och Russel blir antagen till skollaget han med så att de kan hänga utan att någon misstänker något, för det vore ju döden för de båda hallå.

Jag tyckte filmen var bra! Dock är den baserad på en bok så jag misstänker att storyn gick väldigt fort fram i filmen. Sen så är det en highschool film, alltså är det huuur fel som helst att vara homosexuell, de coolaste ever är killarna i skollaget och en asiatisk tjej är "nörden". Yes. Men annars var den bra, fast Russel är as snygg så egentligen förstår jag inte hur han kunde vara "osynlig" i början av filmen? Och sen att amerikanska filmer alltid ska ha 27 åriga skådespelare som ska spela 17? Life is a mystery.

 

 

Hejsan allihopa! Nu har jag gått och blivit sjuk, yes yes. Precis vad jag behöver. Så idag har jag lega i sängen fram tills klockan 17 och kollat på film och sovit och nässprayat och oj:at mig och sånt där. Skulle ha gjort en uppgift idag också men den blev inte av så nu är jag försenad. Åååhhh vilken härlig dag *Ted Gärdestad entrar scenen*

Nääääj, nu ska jag sluta vara negativ!! Vi tar topp tre positiva saker som hänt idag istället:

*Skrämde lillasyster, det var askul.

*Fick sova middag utan dåligt samvete pga 1. var ensam hemma och 2. var sjuk = då får inte ens Oprah säga åt en att inte sova middag

*Jag har en bra skinday

Nu avslutar vi detta med en sånhär :)